< Till bloggens startsida

Kök under förvandling

Nytt golv och diskmaskin sedan sist. Och sedan denna bild är det ju även nytt kakel och köksfläkt. Det artar sig go vänner. Det artar sig.
Före. Man ser inte golvet perfekt, men det är den bästa bild jag har just nu.

Tjejhäng

Var så himla skönt att catcha up lite igår. Vi ses alltför sällan på somrarna. Och jag saknar våra häng!! Annorna kunde inte igår, men vi satsar på söndag!! Saknar er.




I en ständigt tänkandes huvud

Igår hade jag besök av en stammis på jobbet. Han handlar aldrig något, utan är mest full, pratsjuk och behöver bara ladda batterierna. I och för sig sina egna också, men hos oss bara telefonens.
Han är känd i köpcentrat för att ha både gulsot och Hepatit C. Alltså ingen man vill gosa med direkt.

Igår såg han värre ut än någonsin. Händer, armar och ansikte var fulla med variga sår och han var allmänt sliten. Han berättade att han inte varit hemma på ett par veckor och när jag tyckte det var konstigt förklarade han att man måste ju få ha lite kul ibland.

Efter en kvarts batteriuppladdning och ett par hundratals sexuella anspelningar senare (från hans sida då ifall någon annan trodde att jag gick igång på variga sår och spritlukt) ville han tacka för hjälpen och ta i hand. Jag vet av erfarenhet att han inte ger sig förrän man snällt sticker in sin hand i hans, och la därför försiktigt ett finger i kanten på hans handflata.

Efteråt dränkte jag armar och händer i handsprit, både fyra och fem gånger. Det sved till. Man blir alltid livrädd när det svider av handspriten efter man har rört vid honom. Det betyder att man har öppna sår. Vilket betyder att det är sjukt lätt att bli smittad. Jag nuddade honom knappt, men man vet ju aldrig.

Igår kväll när jag skulle sova tänkte jag på hur lätt det är att få sitt liv förstört. T.ex. genom att bli smittad med hepatit C bara för att ett fyllo vill ta i hand på jobbet.

Idag är det jag som tar stora kliv till apoteket och införskaffar plasthandskar till hela personalen. Vem vet vad det är för mysigt vi dealar med om dagarna.

Jobbveckor och Nova


Mitt glidiga sommarschema är borta. Nu är det 5 dagar/veckan som gäller. Det vill säga så, som det sägs, ska vara.
Jag varvar mys-stunder med Nova emellanåt.
Hon har blivit dagis-stor och skolas in. Jag får dock lyxen att agera förste hämtare på dagis när föräldrarna pendlar till stockholm för jobb.

Vilket innebär mycket mys. Och då blir det lite lättare att gå upp när väckarklockan ringer!


Förtydligande

Ett förtydligande gällande IP-adresser i det mobila nätet:
De är dynamiska, inte statiska. Dvs att alla telefoner hos en operatör t.ex. 3 kan ha samma ipadress. Dock inte vid samma tillfälle. När en telefon stängs av och en annan kopplas på i samma nät kan den senare telefonen ta över den första Ip-adressen.

Kom ihåg det gott folk. IP-adresser från telefoner och i det mobila nätet är inte statiska.

Daniel-San

Imorse var jag och Daniel-san uppe med tuppen. Vi hade gjort ett schema och påbörjade inventeringen tidigt som fan.

Han är rolig Daniel-San. En ytterst proffesionell säljare som tar mina utbrott med en nypa salt. På dagtid. På kvällstid däremot så förvandlas han till en mindre proffesionell sångare som gärna drar ett par rader på "alla som inte dansar är våldtäksmän"...

Nu är det klappart och klart. Och om ett par timmar tänker jag isolera mig och mina tankar djupt inne i de norrländska skogarna. Förhoppningsvis kan mina träd och min sjö hela mig lite.

När två blir en..

Jag fick två biobiljetter av Samsung idag. Jag gav bort en. Nu behöver jag bara en. Och nej, detta ska inte bli någon uthängning, för jag vet att Ni, ni och inte du, ogillar det. Tycker det är vidrigt. Då respekterar jag det. Samtidigt ber jag er att respektera att detta är min blogg. Min, där jag skriver av mig för att må lite, lite bättre.
Jag känner mig som en tygtrasa, en sönderriven tygtrasa. Ni vet en sådan där man river så långt mot kanten som möjligt. För att se hur långt man kan riva innan den går av. Jag känner mig sviken, sårad, lurad, besviken och ledsen. Men framför allt uppgiven.
Det är ingen hemlighet. Och jag vet att ni inte håller med mig. Fine, det är ert jobb. Men jag ber er att försöka förstå att även jag måste ha självrespekt. Jag måste kunna respektera mig själv så pass mycket att när jag mår så dåligt och blir så sårad så måste jag sätta stopp. För mitt eget bästa.

Promenad, genom stan.

Imorse gick jag en stekhet promenad till jobbet. Och när jag kom fram hade jag förväntat mig ännu mer hetta då luftkonditioneringen har varit trasig i 2 veckor. Men icke, den är fixad och jag hade ett Halleluja-moment.

På vägen till jobbet hann jag se massor, tält och trogna fans till KENT hade placerat sig i vänteställning. Det är 2 dagar kvar och det är ett par enstaka par som sitter där i värmen. TV var där och filmade idioterna. Pappas gamla bil stod parkerad en bit bort vilket väckte nostalgikänslor.

Jag mötte barnfamiljer från Danmark som skulle till Parken Zoo och se vad som nu finns kvar där. Inte fantomen iallafall... Jag såg en flicka som cyklade med slalomhjälm och tänkte på hur varmt det måste vara för det stackars lilla huvudet.

Men jag tycker det är beundransvärt, att man brinner för något och visar engagemang. Att man gör allt för de man älskar och behandlar dem därefter. Att man är ärlig och faktiskt gör det man blivit ombedd. Sådant tycker jag är helt fantastiskt.

Lagunen i Hällby

Bikinin på hyllan, nu blir det jobb hela veckan. Ända tills söndag då vi styr norrut. Älskade vallen ska gästas i ett par dagar. Jag har inte varit där sen i vintras och kan knappt bärga mig.

Igår var vi ute i Hällby och utforskade ett nytt bad - Kalkbrottet. Jag som är inkörd på alla deckar-pocket förväntade mig genast att upptäcka ett lik där. Trots spejning i buskar och bakom stenhögar fann vi inget. Istället fann vi klarblått vatten där man såg ända ner till botten. Hade man lagt sand ovanpå alla vassa stenar skulle det vara oehört tropiskt.

Det blir tyvärr lite dåligt med uppdateringar nu i sommar, men än så länge håller den trogna läsarskaran i sig. Keep it up! Det uppskattas!

Min sommar

Jag vet att jag varit dålig på att uppdatera läget nu på ett tag. Men det är sommar, och så mycket annat att stå i. Jobbar man inte är det lata dagar vid något typ av vattendrag som gäller.  Jag har hunnit med mysdagar med Nova, att fylla år och att fira min älskade vän, The Lou.

Veckoslut

Helgen närmar sig med stormsteg. Det ska hinnas med både firmafest och födelsedagsfirande av The Lou. Jag måste börja ladda redan nu med vitamindrycker och glatt humör.

Igår blev en heldag med Nova. Och Novas mamma såklart. Vi tog en utflykt till hunddala för sol och bad. Senare också en slagstaglass. Mys. Inte konstigt att jag gått upp 3 kilo med tanke på all glass det blir hela tiden. Min filosofi är dock att det inte sitter i vägen. Ännu...

Idag blir det även fint lunch sällskap. Det ser jag fram emot!



Värdens finaste unge!

Mina vänner

Är världsbäst! Tack alla för ikväll, för alla presenter och framförallt sällskapet! :)

Morfar oroar sig

Jag fick nyss ett samtal från Morfar min. Det var först ett grattis på födelsedagen och sedan ett oroat "Jag läste på din blogg att det inte blir någon fest?! Men ikväll då?" Han sa att han höll på att bli besviken.
Men oroa dig icke, ikväll blir det grillning av mammas hemmagjorda hamburgare på pingisbordet.

Hagge tyckte inte att det blev en liten fest som jag hade sagt, när vi började räkna kom vi upp i närmare 25 pers. Det kanske låter mycket men det är ju bara släkten, familjen!  Visst är vi många, men det känns knappast så.

Vi smygfirade igår. Micke, Duy, Jonny, Chin, Malin och jag. Kvällsdopp i hunddala och slagstaglass. Haha, jag har alltid så kul med dom, skrattar så jag gråter. Duy hade funderingar om hur köttätande bävrar såg ut. Tänka sig.

Kvällsdopp blev det även i Söndags. Med fint sällskap, Nova och hennes föräldrar. Jag vet ingen gladare, sötare eller mer älskvärd liten flicka. Så himla charmerande. Inte konstigt att hon snurrar våra hjärtan runt sitt finger.


Har jag börjat jobba på ett flygplan?

Sådärja, ett klent sommarschema börjar bli till ett tufft. 7:e dagen i rad står jag på jobbet och blickar ut över den tropiska värmen. De här dagarna har vart som att kliva av flygplanet, när värmen slår emot, varje gång man går utanför svängdörrarna.

Imorgon har jag en ledig dag. Och jag kan lova att det kommer vara mulet. Typisk min tur, och ganska logiskt med tanke på värmen som varit. Håll tummarna för att det inte blir så och att även jag kan få lapa sol och ta dopp i förorenat vatten.

Åkte på att jobba tisdag, men det blir inte mycket firande förrän på kvällen så jag lämnar bestyren till mamma med dåligt samvete. Det har varit en lugn helg med utflykter. Strängnäs hamn och grekisk mat i fredags, Micke, Malin, Hagge och jag. Igår vart det grillning hos mormor och morfar, jag tog med min funktionshindrade syster med kryckorna och gasade dit. Hon börjar gå riktigt bra nu. Snart så!

Idag kommer de hem. Jag har fått mms på Hoff och sms om tillståndet. Som jag skrev sist; jag tänker inte fråga hur  ni har det för jag vet att ni har haft det underbart!

Det är fint att peka - igen.

De har en ny slogan, vilket ni ser i rubriken. Men fortfarande bäst. Jag har en förkärlek till Samsung, på alla elektronikprodukter. De gör grymma produkter. Och tar hand om sina återförsäljare väl!












Det är fint att peka

Det har redan börjat landat födelsedagserbjudanden i brevlådan. Stora vita kuvert med "Grattis"-klistermärken på. Det kryper sakta men säkert närmare, men det är inte riktigt lika spännande att fylla 22 som det var att fylla 7,10 eller 18. Det är inget speciellt och jag skulle lika gärna kunna skippa att bli äldre i år.

Tre år i rad har jag lånat mina föräldrars gräsmatta och haft stora födelsedagsfester. Men det hinns inte med i år. Jag kan inte klämma in en enda helg. Allt är bokat, nu är det P & L , nästa helg firmafest med Bygg & Montage samt firande av Louises dag. Helgen efter det bär det av till Vallen, helgen efter det åker vi nedåt i landet och sen är det bara jobb. I stort sett varenda helg.

Det hinns inte iår, men det gör ingenting. Jag klarar mig utan ett stort kalas och nöjer mig med de nära och kära. På tal om kalas blir det iallafall av ikväll, Samsung bjuder på middag i Västerås och vi är inte sena att åka dit!
Samsung är för jävla bra alltså, mer Samsung åt folket!!

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus