Första utkastet
Första skoldagen, check.
Det är dock rätt mycket att göra såhär i början. Man ska fixa kort och datatillgångar, mail och sånt.
Och dessutom tyckte jag att jag klarade mig rätt bra, jag hostade knappt alls. Men efter allt obligatoriskt var över så kände jag hur sängen väntade. Så det blev inte så mycket nollning för mig idag.
Vilket inte gör så jätte mycket..
Nu blir det Thaisoppa, varm mjölk med honung, alvedon, nässpray och ännu mera sängen.
Hemma
Veckan har varit helt underbar och vi har haft det riktigt riktigt bra, fram tills igår då jag drar på mig en dunderförkylning och Fatih får tillbaka sin öroninflammation.
Så resan hem igår var mest en plåga, och idag försöker jag i panik kurera mig inför Terminstarten.
Faktiskt så är mina nerver helt neutrala inför imorgon, kan bero på att dom är utslagna av förkylningen eller för att de inte har satt igång ännu.
Men hur kul är det och sitta för första gången i ett rum med en ny klass och känna hur det river i halsen och kittlas i näsan och man får typ inte hosta för alla är helt super tysta? Inte så va, haha. Men men vad gör man.
Idag samlades hela släkten och firade Therese, men jag fick vackert stanna hemma. Mamma var lite fundersam om jag har kommit hem med den berömda Svininfluensan, så jag googlade lite på mina symptom;
Hosta, nysningar, lock för öronen och extremt trött.
Men eftersom jag hade med mig min personliga sjuksköterska på resan (Känd som Nurse Michas) så känner jag mig lugn, hon sa att jag skulle ha haft hög feber isåfall, och då är det så.
Jag ska skriva mer om veckan sen, och lägga ut en massa bilder såklart. Men jag tänker varna er alla, speciellt ni som ska börja läsa på Textdesign, eftersom jag är extremt nojig för att bli smittad och tror nästan jämt att jag har fått någon typ av sjukdom (bra första intryck va? haha) , för symptomen för svinsjukan;
Symptom på svininfluensan är generellt ganska lindriga och symptomen påminner i princip om vanlig influensa. Några vanliga symptom är:
Feber och frossa
Hosta och halsont
Värk i kroppen och huvudet
Diarré och kräkningar
Trötthet
Svininfluensa sprids på samma sätt som vanlig influensa dvs genom direktkontakt med sjuka och via luften, t.ex. nysningar och hosta. Sjukdomen håller normalt i sig ca 5-7 dagar och är generellt inte farligare än en vanlig influensa även om vissa drabbas hårdare och det finns riskgrupper bland gravida, små barn och personer med andra bakomliggande sjukdomar. Svininfluensan verkar generellt även drabba yngre personer hårdare, särskilt i jämförelse med en vanlig influensa där äldre är mer utsatta. Cirka 40% av de som avlidit harvarit relativt friska och yngre personer.
Scaaaary, handsprit är alltså the new shit, den nya accessoaren. Haha, Michas hade en med sig till Turkan och spritade ner allt som kom i hennes väg, dörrhandtag, kranar, ackontrollen och fjärrkontrollen. Fatih fick inte ta i något innan. Hon är en riktig modespridare den där.
2267, signing off as 100 %..
Alltid när någon slutar på bolaget brukar de skicka ett mass mail och skriva sitt anställningsnummer och sedan "signing off". Men det kan jag ju inte riktigt göra, vad skulle det stå i mitt mail?
Typ " 2267, signing off as 100%, for a while" . Haha, låter ju sjukt.
Iallafall, fick en chokladtårta idag vi har mumsat på, sen blir det hos Mac ikväll, nu har jag fällt en sentimental tår och skickat ett sentimentalt mail till mina kollegor och nu skriver jag ett lite sentimentalt inlägg .
RISK för sentimentalfylla ikväll.. Bara så att ni vet!
Nu väntar Turkiet och sedan Textdesign.
Kräftskive-ångest
Mormor & Morfar kom precis förbi jobbet, Morfar säger med världens största leende " Vi ska på bio".
Såå söta, kommer och håller varandra i handen. Precis som på vallen när de brukar somna i soffan, dom håller alltid varandra i handen. Snacka om äkta livslång kärlek.
Dom skulle iallafall se " Sommaren med Göran", haha, hoppas dom gillar den.
Dessutom missar jag ju även världens fetaste kräftskiva den 29:e på Ingtorp. Det har jag också ångest för, världens bästa Roffe kommer ju vara där. Men i år missar jag det, " Hur kul ä dä?" . Inte så faktiskt.
Men men, sånt är livet.
Imorgon är sista dagen på jobbet, jag kommer gå hit med blandade känslor, förmodligen gråta en skvätt.
Kanske är jag inte den enda!
Från himlen trillar spik ner.
Imorse, eller ja snarare nu, håller Hagge på och spelar gitarr.. " Om Black Jim", vilket skär lite grann i själen. Men det var nog lite menat för precis då får jag ett brev, ifrån Cancerfonden, och där står det såhär:
" Den minnesgåva du (vi) skänkte till Cancerfonden bidrar till att vi i år kan finansiera 420 högintressanta forskningsprojekt".
Det är ju super kul att få veta att man verkligen hjälpte till, men samtidigt önskar jag ju att jag aldrig skulle få skänka den minnesgåvan. Jag hade önskat att det bara hade varit ett bidrag och att det som hände aldrig hade hänt.
Usch, den här veckan är super känslig. Jag gråter för minsta lilla, som en riktigt hormonmonster, häromdagen grät jag för att mina linser skulle kosta så mycket och Hagge tyckte jag kunde köpa ett par billigare (som om jag inte hade det om jag kunde välja).
Jag vet inte vad det beror på att jag har så nära till tårar, nej jag är inte gravid. Kanske är det för att det är min sista vecka på jobbet, innan tjänstledighet. Kanske är det för att 2009 har till stor del varit ett riktigt skit år.
Det känns verkligen som om det trillar ner spik på oss och spräcker våra små trygghetsbubblor, som om det är vårat år när allt jävla ont ska hända.
Jag förstår inte varför livet är så jävla svårt, varför man måste uppleva såna jobbiga och smärtsamma händelser.
Och då menar jag inte er som har bråkat med någon lite grann, som inte har något att göra om dagarna, som har brutit en hand. Allt det där går att fixa, det känns så långt bort när man jämför. Tänk på det.
Idag är ingen vanlig dag..
Grattis till er, jag hoppas ni har haft toppen dagar, Duy har jag ju faktiskt träffat idag.
Jag ska baka dig en tårta när jag kommer hem! Promise.
En helt ny värld.
Jag såg när Micke gick förbi utanför butiken att det var Micke. Jag ser över till Vila, jag ser deras skyltar.
Jag ser färger mycket tydligare..
Åh, jag är så lycklig. Man inser inte hur dåligt man har sett förrän man ser bra.
Och ingen som inte har synfel kan förstå!!
3:e gången gilt.
Det kanske märks att jag har varit ledig idag när jag har hunnit med att blogga en del.. Imorgon står nedräkningen på fyra dagar kvar innan tjänstledigt, eller rättare sagt fyra dagar kvar till semester och 11 dagar kvar till tjänstledigt..
Idag, we made it, Body attacken var i rätt tid så vi har svettats järnet.
Grejen är nog inte bara att man har lagt av sig under sommaren och därför är det så tungt, utan den dåliga luften hjälper nog till en hel del.
Det finns liksom knappt luft att andas där inne, och så är det så sjukt varmt. Ungefär som att träna i en bastu.
Sen hjälper det inte heller till att vissa pyser gaser när dom rör på sig, tänk er en varm bastu där man flåsar för man är så andfådd och sen kommer en obehaglig lukt. Inte direkt super mysig
" Är det ditt kort?"
" Nej nej, men jag kan koden, här."
By the way, Gympozz eller Friskis is the place to be, om man är "kattjägare" så att säga.
Mac attack.
SÅÅÅÅÅÅÅÅ skogs******* haha
Högkostnadsskydd, för extra ögon?
Det visade ju sig att jag ser som en kratta ( vilket inte var en nyhet), men att dom linser samt glasögon jag har inte räcker till. Linserna måste jag byta ut helt och det kommer kosta mig X antal tusen.
Samma med glasögonen, jag måste byta ut glaset, vilket kostar lika mycket som att köpa helt nya, inklusive bågar.
Jag har ännu inte fått någon slutsumma på kalaset, men räknat på dom förra linserna låg det runt ca 6000 :-, och brillorna låg på 3000 :-. Linserna räcker då kanske ett halvår.
Kommer bli rätt saftigt med tanke på att man kommer bli student med kanske en inkomst på 7000:- i månaden.
Hade jag haft en sjukdom, så jag hade behövt hämta ut medicin, till t.ex. mina ögon, så skulle staten gå in och hjälpa till.
Det så kallade högkostnadsskyddet, vilket i och för sig inte alltid är super men iallafall så får man hjälp med det ekonomiska. Dom skjuter till en del, men vi då som ser dåligt?
Varför räknas inte dålig syn som en typ av sjukdom, varför får vi ingen hjälp av staten?
Hjälper staten de blinda med hjälpmedel och övrigt?
Det är knappast så att man väljer att se sämre och sämre, jag skulle inte vilja något mer än att slippa se suddigt jämt. Slippa hålla på att sätta i linser, ta ut dom, göra rent , köpa nya.
Faktiskt så tycker jag att det borde räknas till en sjukdom, och jag tycker staten borde införskaffa ett högkostnadsskydd för de med dålig syn.
Bästaste föräldrar.
Då kom pappa och hämtade mig, så jag passade på att låna mammas tvättmaskin inför resan.
Sen har vi bara liksom varit, jag och mamma tog en promenad till ekängen för att hämta Hagges bil, jag i Nokia tröja och mamma i Sony Ericsson tshirt. Snacka om vandrande reklampelare.
Mamma har lagat massa mat som vi har ätit, hon är bara världens bästa. Och nu har jag precis kommit upp ur bubbelbadet, det är super skönt. Speciellt dagen efter. Så fint och ligga och titta upp på en stjärnhimmel min bästa pappa har gjort. Han har borrat hål för liksom ljustrådar ( tror det heter någon med fiber, haha) och han har borrat dom i mönster för våra stjärntecken.
Nu har mamma tagit över mitt tvättande och jag bara sitter och myser.
Snacka om världens bästa föräldrar.
Nu ska jag snart hämta Hagge, och sen kommer bilder från igår.
15/8
Sista lördagen som heltid idag då.. blandade känslor till tusen. Var här redan kvart över nio imorse, dammsög, skurade golvet, städat toan och röjt på lagret. Något står inte rätt till idag, haha.
Självklart är det super fint väder för att jag ska jobba, men det gör inte sådär jätte mycket fööööör..
.. Nästa lördag bär det av till Turkiet.
Ikväll ska vi dra oss mot årets fest, på Henkes land någonstans vid vatten. Har hört att det ska finnas en pool som man bara får bada i om man har 80-tals baddräkt. Kanske blir till att skaffa en då, haha.
Blir kanske till att sova kvar, beroende på hur långt bort det är, men det fixar sig.
Hagge skulle jobba extra imorgon, hans replik löd såhär;
"Vet du varför jag ska jobba extra på söndag?"
Jag kommer inte ihåg vad jag svarade men förmodligen tänkte jag typ " För du saknar ett par hjärnceller" vilket jag snabbt tog tillbaka när han sa dessa söta ord:
" För att jag ska kunna skämma bort dig i Turkiet.. du är ju snart student."
Sambo eller inneboende?
Sambolagen var något som diskuterades ivrigt för ett tag sedan, ni vet den lagen som säger att man som sambo har rätt till 50 % av det som är inköpt efter man har flyttat ihop. Med andra ord allt som man inte kan visa kvitto på , typ "den här tv:n köpte jag då och den är min."
Men sen kom jag på en sak, vad räknas då till Sambo? Och vad räknas som inneboende?
För i mitt & Hagges fall så är det så att jag äger lägenheten, och när vi skulle flytta ihop pratade jag med ordförande i min förening. Jag undrade om dom behövde göra samma koll dom gjorde på mig, men dom ville inte ens ha hans personnummer, för det är fortfarande jag som äger lägenheten, ensam. Så i princip är han inneboende hos mig.
Vilket jag tror han är rent juridiskt också, alla räkningar kommer i mitt namn, likaså hyran. Han betalar ju hälften, men det är till mitt konto. Så det finns inga egentliga papper på att han "bor där". Det blir lite som han hyr av mig, som en inneboende.
För, t.ex. Michas & Fatih hyr ju lägenheten tillsammans. Det står liksom båda deras namn på hyran osv. Då är man ju sambo rent juridiskt.
Måste ta reda på lite mer om det här känner jag. Inte för att det spelar någon roll för mig nu, det är bara jag som åker dit om vi missar någon räkning. Haha. Men då slipper vi ju skriva ett sånt där papper.
Någon som vet mer om detta?
Var går gränsen för sambo eller inneboende?
"Min mamma är magisk"
Men idag känner jag faktiskt att det kan vara värt att må såhär, för vi hade så sjukt kul igår.
Allt började egentligen med att vi stressade hem efter jobbet där det väntade grillade kyckling med potatissallad som Hagge hade gjort, läs köpt. Super gulligt.
Iallafall så tog vi ett glas vin till och sedan skyndade ner till torget och såg Stand up, fy fan vad vi skrattade.
Där blev det ju också lite vin och cider, så det kanske hjälpte humorn lite på traven?
Använde för första gången en baja maja, inte det ideala direkt. Cellskräck till max vill jag säga.
Vidare till Centro, där kommer det " En sån här Mojito, fy fan vad läckert" in till oss. Senare kommer Malins kille Fredde med sina kompisar, och Fredde köper in ett helt gäng Mojito till alla som sitter med oss.
Känner väl att det börjar bli lite mycket men då kommer han ytterliggare en gång med cider, till alla oss.
Han är ju urgullig.
Michas börjar då med att presentera sig såhär : " Jo ni kanske undrar var ni har sett mig, och det är då på TV".
HAHAHA. Hon var med i Östnytt.
Jag var nog inte allt för uppskattad när jag kom hem mitt i natten och får ett skrattanfall, jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var då när Johanna ringde, gullig som hon är, och kollade så att alla kom hem ordentligt.
Hem kom man ju, men jag hade dock problem med att nå ner till tramporna, då Hagges sadel satt alldeles för högt. Måste ha sett sjukt kul ut.
Idag har väl inte varit världens bästa dag, David var snäll och köpte en feting hamburger på MAX till mig, fett i massor idag. Har knaprat Tom & Jerry kex i massor, mumma.
Alldeles precis nyss kom slisk elektrikern in och frågar om jag/min syster/min mamma har medverkat i någon reklam.
Han tyckte jag var så lik mamman i Soda Stream reklamen " min mamma är magisk".
Vet ni vad jag svarade?
" Nej, men jag har en kompis som var med i TV, på Östnytt".
Vaknade imorse och kände hur det ömmade på vristerna, hade spår av när jag klev rakt ner i massa brännässlor, skönt värre.
Jag tänker inte avslöja för mycket om kvällen, kan bara säga FY FAN VAD LÄCKERT. Det var verkligen ur kul.
" Hallå, BLACK EYED PEAS, ska ni spela eller?"
Källarmannen som mätte min kupa.
Så idag fick jag komma till farbror Optikern och göra en synkoll bland annat, det är förövrigt inte billigt. 400:- bara för själva synundersökningen och linser vill ni knappast veta vad dom kostar, det kommer nog landa på ett par tusenlappar för ett halvårs förbrukning, minst.
Men man har väl sina föräldrar att skylla på som kastat över sina "dålig syngener" på mig.
I allafall så började vi med att gå ner i källaren, till ett litet rum. Kändes ju lite suspekt men men..
Så kollade han min syn och den var ju knappast i toppklass.Sen frågade han vilken linssort jag hade så jag tog då upp paketen jag hade med mig.
Han studerar dem en stund och säger sedan:
"Jaha, och dom här tycker du att du har sett bra med?"
Nja, säger jag, bättre än utan iallafall.
"Du kan inte ha sett mycket i dom här"
Haha jaha, så nu har synen försämrats ytterliggare. Yes, precis vad jag behöver. Efter det mätte han min kupa där nere i källaren , på hornhinnan alltså, vad trodde ni?
Och ska nu special beställa något bra till mig. Låter billigt va?
En liten släng utav Ångest.
Michas kom förbi med sin sallad på sin lunch och vi pratade lite om allt möjligt, sen säger hon till David:
"Hur känns det att Mille ska sluta då?"
" Ja, det känns ju skit tråkigt" svarar David.
........Panik i mitt huvud, sluta?! Så har jag nog aldrig sett på det. Jag, sluta ifrån mitt jobb? Det är nog inte en tanke som någon skulle ha tänkt. Ska jag lämna mitt andra hem, mitt skötebarn som jag har haft i 3 år?
Ja, på sätt och vis ska jag ju det. Jag slutar ju inte, jag tar ju tjänstledigt, men jag kommer ju inte vara här varje dag längre. Jag kommer ju förmodligen inte att jobba med dessa underabara människor så ofta längre, jag kommer jobba på helger och då är man oftast ensam.
Ångest är vad det kallas. Jag kommer ihåg hur jag kände när Pontus fick sin BC-tjänst i Västerås. ( Förörvrigt, vilket svek Ponta, haha) Jag var ju väldigt glad för hans skull, och nu hade jag ju tur som fick en minst lika bra kollega som Pontus var. Även om jag inte dansar på lagret längre, eller framför datorn heller för den delen. Så länge har ju inte jag & David jobbat ihop ännu så jag kan visa min lite lätt skeva sida.
Iallafall, jag kommer nog släppa en eller två tårar min sista dag, min sista dag som heltid på ett tag.
Känslig som man är..
Mina älskade kollegor ( men bara några utav dom )
Och så cheifen såklart.
Mac attack- känns skönt att du styr upp det sen.
Min kväll
Sen ska jag vänta på Jojjo, seeen ska vi på den efterlängtade Body Attacken!
Hagge ska laga mat idag, får väl se hur det blir, men efter dom instruktionerna kan det inte bli annat än bra.
Nej, nu ska jag tagga till och fixa det sista på jobbet.
10 dagar
Känns vemodigt, stressigt och helt underbart. Jag får trösta mig själv med att jag kommer vara kvar, som extra och studieledig ( förhoppningsvis).
Jo, dom har inget annat val, lagen säger att man inte får neka.
Det som är surt är när man jobbar på samma ställe och har svårt att ta semester samtidigt, suck. Kommer kännas konstigt att åka utan dig.
Nu har man då helt plötsligt en lista på vad som måste hinnas med, tvätta, köpa massa solskyddsgrejer, skaffa fram en resväska. Mamma och Pappa har liksom en som både Malin och jag gillar, dom andra känns inte så jätte bra ( snacka om bortskämda snorungar med ilandsproblem) och Malin åker ju till Kos den 25:e.
Vi pratade om det igår, och det är ju smällar man få ta när man har flyttat hemifrån, haha, nu har Malin förtur till allt eftersom hon bor hemma.
Ska kolla om det finns någon billig väska på rean. Annars får jag ta en utav dom andra helt enkelt.
Haha, jag hade problem med att nå botten och fick hänga på lillasyster.
The Weekend.
Jag har skrattat, skrattat och skrattat den här helgen. Tårarna har sprutat och jag har fått sån här skrattkramp i magen.
Det är ingen ovanlig helg och det har väl egentligen inte hänt något speciellt. Jag har bara umgåtts med helt underbara människor. Jag tänker inte skriva så mycket, en bild säger mer en tusen ord, eller hur är det man säger?
Idag ska vi iallafall till morbror Tomas och fira honom, Grattis! Så snart ska jag åka och hämta mormor o morfar i min nya bebis!
Sansa dig.
" Om ni hade kunnat vara lite mer sentimentala hade ni sagt 'Och med goda vänners sällskap' ".
Hon antyder då att jag & Johanna har svårt för att visa våra känslor och säga fina saker till andra.
Haha, kanske ligger något i det, vem vet.
Imorse vaknade jag iallafall med blåsor i höger handflata, det var helt sjukt alltså. Måste ha varit något fel på den där flaskan. Diskussionerna vandrade mellan hur hönor ligger till att grisens orgasm varar i 20 minuter, vilket jag hade svårt att tro. Hur sitter nerverna där liksom?
Michas hade en teori, jag ska nog inte dra den här dock.
Igår så prövade jag spikmattan på riktigt innan vi åkte till Michas. Det var en cool upplevelse, jag kan inte påstå att den är som alla andra säger. Alltså det är ingen AHAupplevelse så, den kan nog inte bota sjukdomar i sig.
Däremot så hjälper den till med blodcirkulationen rätt mycket. Och det är ju bra för det mesta.
Först gör det lite ont, sen känner man hur man slappnar av mer och mer. Till slut känner man pulsen i ryggen och det blir varmt. Sen när man ska resa sig så gör det lite ont igen när piggarna dras ur huden.
Den är väldigt skön och avslappnade, men rätt så överskattad.
Ja må han leva..
Det är ju dels skönt att bara vara där men när det händer stora grejer som jämna födelsedagar eller studenter så är det ju extra kul. Då kommer sysslingar, släktingar på Mats sida som man aldrig träffar eller träffar mycket sällan.
Han var även med i GD, han var ju, som Adde är, en fotbollstalang i unga år, haha.
http://gd.se/folkfamilj/jubilaren/1.1241417
Sen stressades det hem för att hinna till Body attacken, men när man kommer halvvägs ringer Michan och säger att den är framflyttad från halv 8 till kl 6. En kvart ifrån det hon ringde och vi var i Sala, så inte en chans.. Jag hade verkligen sett fram emot det och svor därför högt.
Men vi gav oss inte, vi hade ju verkligen kämpat för att få träna idag, jag och Jojjo, så vi tog en powerwalk till vilsta och sen gick vi 2,5:an.
Vi gick väl för det mesta men sen hände det en helt sjukt äcklig grej, vad ligger på stigen precis framför mina fötter när Jojjo skriker till? Jo det mest vidrigaste i hela världen, EN ORM.
Jävlar vilken fart vi fick, sprang hur långt som helst utan att bli trötta och utan att titta tillbaka.
När vi kommer längre fram prasslar det till i skogen, " En orienterare" sa Jojjo. " En jätte orm" skämtar jag, och vad slingrar då ut framför oss ifrån buskaget på sidan? Jo en, fucking ,andra orm.
Då fick vi rusha igen, för det finns inget vidrigare än ormar, det kryper fortfarande i benen på mig. Det är verkligen min största fobi, klarar inte ens av att se dom på tv, då byter jag kanal igen. Det går verkligen inte..
Hela situationen påminde om när vi var yngre och sprang runt i Lundby och var tvungna att hoppa över en ormjävel för att kunna springa vidare. Dessutom flög det upp en fågeljävel ifrån högt gräs i slutet av spåret. Då höll jag på att kissa på mig. Efter det tyckte vi att det låg ormar överallt hela vägen hem. Haha. Och nu är det mycket "jävel" känner jag.
Det är sjukt vilken adrenalinkick man får när man blir rädd, helt plötsligt orkar man springa hur långt som helst, utan att bli helt död och flåsa som man håller på att kvävas. Kan vara förklaringen till varför Mammor får superkrafter när deras ungar är i fara. Typ som hon i Kanada, hennes dotter blev typ attackerad av en Puma och hon slänger sig på Puman och brottar ner den. Snacka om adrenalinkick där.
Grattis till Mats igen igen, vi firande inte honom riktigt såhär idag men nästan. Alla i nedre hörnet till höger och in i mitten tillhör min släkt. Haha.
Halvfakir numer.
Den berömda och minst sagt omtalade new item är idag halvt testad. Numer är jag alltså Halvfakir, jag har en bit kvar, gick ju då inte hela vägen (dvs utan kläder och i tio minuter)
När jag hade en timme kvar till stängning idag fick jag två roliga överraskningar på jobbet, eller ja, tre stycken kan man säga.
Först kom Mackan och stack för att köpa en sallad att äta på lagret. Det var ju liksom hur bra som helst för den sista timmen är alltid så långtråkig och ensam!!
Och ca en minut efter han hade gått kommer Jojsan. Hon hade en skum form på sin påse så jag undrade självklart vad som var i den. Då tar hon upp den.. den berömda spikmattan, som hon hade lånat av Marie för att testa.
Självklart ville ju jag testa den direkt och rullade ut den på golvet. Men man ska ju ligga på den utan kläder,
dock så kände jag att det inte var läge att strippa ner på lagret.
Dels för att jag kanske hade pajat Mackans matlust, och dels för att man springer ju inte gärna ut till kunderna i BH.
Men jag la mig iallafall på den, och kände egentligen ingenting förutom där den nuddade huden direkt, det var väl inte direkt skönt, men inte heller så jätte farligt. Johanna sa att det börjar kännas skönt efter ca samma tid som det tar att få en pizza. Femton minuter, en kvart. Eller typ tio minuter, vilket inte låter så jätte länge, men att ligga på en massa vassa piggar i tio minuter mina vänner, då känns det som en evighet.
Nu hann jag ju knappast ligga där i tio minuter, och dessutom hade jag ju alldeles för mycket tyg på mig, så jag kan egentligen inte göra en rättvis bedömning. Men jag hoppas jag hinner testa den på riktigt innan den måste tillbaka.
Är den lika bra som folk säger, kan det hända att det framkallar ett sånt starkt beroende att Hagge för köpa en till mig, haha, annars kan jag ju knappast koncentrera mig på att typ göra matlådor och sånt!
Jag vet inte om man riktigt kan säga att det är en spikmatta, och det kallas den väl inte för heller, bara av svenska medier. Yantra/Shakti är ju namnet egentligen som jag har förstått det. För faktum är att man ligger inte på långa smala sylvassa spikar utan runda plastplattor med små små, dock också sylvassa, plastpiggar.
Små små röda fläckar där piggarna har trängt in, annars syndes det knappt att jag var fakir för en minut eller två.
Tillbaka till verkligheten.
Men det var ändå inte drivor som låg och väntade på mig.
Det är ganska skönt att vara tillbaka ändå, och det gör mig inget om jag får göra returer och så.
För jag har ju bara fyra veckor kvar, kanske föralltid som heltidare? Extra kommer jag ju vara kvar som.
Sen väntar skolan!
Sista semesterdagen spenderades i Stockholm, var tänkt att vi skulle shoppa men kom bara hem med en kavaj.
Det var liksom 27 grader ute, och även om jag faktiskt längtar lite efter att få mysa i stora stickade tröjor med stora polokragar så var det inte läge att lägga ner en förmögenhet på sånt igår.
Man kände sig helt enkelt för otaggad.
Semstern har varit super, trots alla regniga dagar. Men två veckor till och jag hade klättrat på väggarna.
Avundas verkligen inte människor utan jobb eller sysselsättning på dagarna!!
Matilda kom nyss in och frågade varför jag stod på jobbet och skrattade så jag grät för mig själv.
Svaret är : Benjamin testar på youtube.
Michas, han har kommit med en ny " Benjamin testar rap". HAHAHAHA
Sommaren med Göran
Snacka om att man hade förväntningar inför den filmen, med tanke på att alla från "Hey Baberiba" är med.
Som iallafall jag tycker är rätt kul.
Det är ju liksom aldrig bra odds om man går in och har höga förväntningar. Men jag tycker ändå att den var rätt bra.
Man skrattade en hel del.
Den hade ju fått urdåliga recensioner av Tv4 vad jag förstod, där hade den fått 2 plus. Men jag skulle nog ge den 3-4.
Det lutar mer åt en fyra faktiskt. Lika som aftonbladet gav den idag, en fyra!
Efter filmen åkte vi hem till Michas och Faith, jag läste lite bloggar och det kanske såg ut som om jag blev tårögd, men mina linser irriterad som tusan. Hagge & Fatih spelade någon typ av tvspel och var som uppslukade.
Jag glömde min nya bok där också, när man tittar i den blir man lite halvrädd för utbildningen, det verkar som om man ska liksom rita lite, vilket knappast är min starka sida.
