Små saker förgyller vardagen
Igår var jag totalt slutkörd. Det har varit en brutal vecka med 12 timmarspass i skolan. Jag har spenderat den mesta tiden med att skrikit rakt ut, i mitt eget huvud, anklagat okända män för att vara snåla på livsglädje och glömt bort hela omvärlden.
Malin kom och matade mig i torsdags och jag undrade förvånat varför hon var ledig på en fredag. Jo, jag har minst sagt uteslutit världen utanför skolans väggar. Så igår när jag höll min slutpresentation och skickade in sista inlämningsuppgiften ville jag bara lägga mig ner och vråla på golvet. Det gjorde jag inte, istället gick jag hem och knäskurade golvet i badrummet. Bara för att.
Jag undrade hur jag skulle orka jobba och praktisera i helgen. Ända tills jag fick sova nio timmar och hämtade ett stort glädjepiller på ICA imorse. Det var ett paket som jag verkligen inte visste vad det var, det brukar hända att jag glömmer bort vad jag beställt, men den här gången hade jag verkligen ingen aning.
Vad var det då? Jo, mina vänner, det var ett paket från WWF och Minplanet.se med en kokbok och ett kort där det stod "Tack Emilia för dina fina artiklar till Minplanet".
Hur glad tror ni jag blev?
Och hur mycket energi och motivation tror ni jag fick?
Malin kom och matade mig i torsdags och jag undrade förvånat varför hon var ledig på en fredag. Jo, jag har minst sagt uteslutit världen utanför skolans väggar. Så igår när jag höll min slutpresentation och skickade in sista inlämningsuppgiften ville jag bara lägga mig ner och vråla på golvet. Det gjorde jag inte, istället gick jag hem och knäskurade golvet i badrummet. Bara för att.
Jag undrade hur jag skulle orka jobba och praktisera i helgen. Ända tills jag fick sova nio timmar och hämtade ett stort glädjepiller på ICA imorse. Det var ett paket som jag verkligen inte visste vad det var, det brukar hända att jag glömmer bort vad jag beställt, men den här gången hade jag verkligen ingen aning.
Vad var det då? Jo, mina vänner, det var ett paket från WWF och Minplanet.se med en kokbok och ett kort där det stod "Tack Emilia för dina fina artiklar till Minplanet".
Hur glad tror ni jag blev?
Och hur mycket energi och motivation tror ni jag fick?
Tack, Tuna Park.
En sak jag inte uppskattar är att komma till jobbet och inse att Tuna Parks avloppssystem har pajat. Och det luktar, bokstavligen, bajs och gammalt avlopp i gångar och självklart allra starkast utanför vårat lager och INNUTI lagret.
En sak som jag uppskattar ännu mindre är att komma till jobbet dag 2 och inse att det fortfarande inte har åtgärdats.
En till dag i gammal avloppslukt, med panik för kommande tenta med mindre än 24 timmar kvar.
En sak som jag uppskattar ännu mindre är att komma till jobbet dag 2 och inse att det fortfarande inte har åtgärdats.
En till dag i gammal avloppslukt, med panik för kommande tenta med mindre än 24 timmar kvar.
Så himla Mille
Jag måste erkänna det själv, jag har blivit lite av en nörd. Åkte upp till Stockholm idag, och satt hela vägen och funderade kring hur linjärer och serfier blir enhetliga. Det vill säga vilken ansvällning typsnitt har, och vilka som då passar ihop.
På vilken sida i tidningen vilka bilder ska sitta, om det kan bli bra med en motsatt diagonal, och om vertikal- eller diagonalantikva passar bäst i layouten.
Efter det gick tankarna över på skillnaden mellan solceller och solfångare, ni vet de ena producerar värme och andra el, hur man kan få det större och starkare i Sverige, och hur jag ska utforma nästkommande artikel.
Efter en lång tyst timme stegade jag in på H&M Home och fick syn på lakan i ekologisk bomull.
Till halva priset.
Hagge köpte dem till hem till oss.
Fast det vet han inte om än.
Att ha ont är inte farligt
Den här vinterförkylningen och jag har aldrig varit riktigt överens. Men nu har den tagit det ett steg för långt, gått över gränsen, satt sin sista potatis.
Jag kunde ta lite nysningar, hosta, småfeber. Sånt där man får räkna med när man träffar på en förkylning.
Men nu har den snetänt, lackat ur och låter mig inte sova. Den har gett mig ett vänsteröra stort som en elefants och den före detta hörselgången verkar ha försvunnit. Jag hör ingenting, det är jävligt svullet och det värker som in i h*lvete.
Och jag kunde förmodligen kunnat ta det också, om alla ibumetin hade hjälpt och om han låtit mig sova, den där förkylningen. Så nu är det hårt mot hårt, det kan hända att jag trampar förkylningen på tårna men bort ska han. Jag har fått nog. Om 4 timmar ska jag ringa vårdcentralen!
Jag kunde ta lite nysningar, hosta, småfeber. Sånt där man får räkna med när man träffar på en förkylning.
Men nu har den snetänt, lackat ur och låter mig inte sova. Den har gett mig ett vänsteröra stort som en elefants och den före detta hörselgången verkar ha försvunnit. Jag hör ingenting, det är jävligt svullet och det värker som in i h*lvete.
Och jag kunde förmodligen kunnat ta det också, om alla ibumetin hade hjälpt och om han låtit mig sova, den där förkylningen. Så nu är det hårt mot hårt, det kan hända att jag trampar förkylningen på tårna men bort ska han. Jag har fått nog. Om 4 timmar ska jag ringa vårdcentralen!
Flygkaos?
Kö på Arlanda. Inställda flyg pga av snökaos. Stora rubriker på aftonbladet.
Men om man tänker efter lite så är man ändå ganska tacksam att de ställer in flyget.
För de gör ju det av en anledning, säkerheten. Allting handlar om säkerheten, nästan alltid i flygtrafiken, och ändå gnäller man på förseningar.
Därför ska jag ta och ändra inställning, vara tacksam istället för irriterad att de skjuter upp eller ställer in. För jag skulle inte vilja sitta på ett plan de pressat upp bara för att komma iväg, utan att veta att det är 200 procent säkert.
Samma sak som SJ. Visst är det jobbigt med förseningar, dålig information och inställda tåg. Men man ska ha i åtanke att det faktiskt går ca 500 000 avgångar per dag i Tåg-Sverige. Så hur dåligt fungerar SJ egentligen?
Men om man tänker efter lite så är man ändå ganska tacksam att de ställer in flyget.
För de gör ju det av en anledning, säkerheten. Allting handlar om säkerheten, nästan alltid i flygtrafiken, och ändå gnäller man på förseningar.
Därför ska jag ta och ändra inställning, vara tacksam istället för irriterad att de skjuter upp eller ställer in. För jag skulle inte vilja sitta på ett plan de pressat upp bara för att komma iväg, utan att veta att det är 200 procent säkert.
Samma sak som SJ. Visst är det jobbigt med förseningar, dålig information och inställda tåg. Men man ska ha i åtanke att det faktiskt går ca 500 000 avgångar per dag i Tåg-Sverige. Så hur dåligt fungerar SJ egentligen?
Dec. 19, 2010
Dålig uppdatering, jag vet. Men jag skyller på en dunderförkylning, kursstart och juljobb.
Tog precis en titt på veckans schema och insåg att det skulle ha skissats till delredovisningen imorgon. Så därför har jag, emellan alla julhandlande kunder, slängt ner ett par bläckstreck. Hoppas det duger!
En kort uppdatering om Mille-livet:
Kommer publiceras 3 st Milleartiklar på Minplanet i januari
Planerar intervju med My's forskarpappa, som för närvarande är ovetande om detta
Planerar inköp av de sista julklapparna imorgon
Måste fixa mammas födelsedagspresent
Har redan ätit för mycket julmat
Lessnat på allt vad julmusik heter
Har tenta direkt efter skolstart i januari, plus två inlämningar
Är lyrisk över att få sälja julklappar.
Har sinnessjukt ont i halsen
Hostar som det var meningen att lungorna skulle komma upp
Och; är så tacksam för alla nära och kära. Blir alltid lite extra sentimental såhär vid jul. När alla får samlas och umgås! Det är det bästa.
Tog precis en titt på veckans schema och insåg att det skulle ha skissats till delredovisningen imorgon. Så därför har jag, emellan alla julhandlande kunder, slängt ner ett par bläckstreck. Hoppas det duger!
En kort uppdatering om Mille-livet:
Kommer publiceras 3 st Milleartiklar på Minplanet i januari
Planerar intervju med My's forskarpappa, som för närvarande är ovetande om detta
Planerar inköp av de sista julklapparna imorgon
Måste fixa mammas födelsedagspresent
Har redan ätit för mycket julmat
Lessnat på allt vad julmusik heter
Har tenta direkt efter skolstart i januari, plus två inlämningar
Är lyrisk över att få sälja julklappar.
Har sinnessjukt ont i halsen
Hostar som det var meningen att lungorna skulle komma upp
Och; är så tacksam för alla nära och kära. Blir alltid lite extra sentimental såhär vid jul. När alla får samlas och umgås! Det är det bästa.
Moodboard
Min moodboard till Inlämningsuppgift designa en tidning är klar.
Jag vet inte om jag förmedlar rätt känsla, stilrent med snövitt, grönt och senapsgult. Samtidigt som det ska vara lite retro.
Fungerar det?
Privatmottagning
Idag har jag besökt tandläkaren.
En privattandläkare.
Och ja, det var precis som på film.
De hade riktiga skinnsoffor och en tjock stor vardagsrumsmatta i väntrummet.
Där stod också ett konstverk som utgav ljudet av porlande vatten i väntrummet.
De hade en stor hatthylla där man kunde hänga av sig och
en receptionist som hade studerat dagens alla patienter och i vilken ordning de
skulle komma för att kunna hälsa på var och en vid namn.
Och med ett litet för stort leende.
Till mig sa hon "Hej Emelie", men det är ju en vanlig förekommande.
Som jag lärt mig leva med.
De hade en riktigt röntgen som snurrade runt hela huvudet.
Och istället för affischer med olika djur ovanför tandläkarstolen,
fanns en tv som visade naturprogram.
Det var nästan surrealistiskt och jag förväntade mig jordgubbssmak
på tandläkarhandskarna när de stoppade in dem i käften på mig.
De gjorde de inte.
Och istället fick jag betala (eller snarare mamma betala) 1200:-
för att få veta att mina visdomständer i underkäken gått bananas,
och försöker eliminera varenda tand i deras väg.
Det vill säga att de bokstavligen lagt sig ned,
och är på krigsstigen.
Ungefär som två aggressiva tjurar med hornen riktade mot varandra.
Under tiden tandläkaren gafflade på om variga inflammationer och
bitande i mitt eget tandkött kunde jag bara tänka på en sak;
Ordet "dyrt".
Julbord i Västerås
Det finns en mening som kan beskriva gårdagen. Underbara människor som spårar okontrollerat.
Davids jultallrik:
Daniels jultallrik:
Min första nära döden
Idag har jag haft min första nära döden upplevelse.
Ni vet en sån där när man tänkter "This is it, nu händer det på riktigt. Nu dör jag".
Det varade kanske i 30 sekunder man jag hann ändå tänka massor.
Som till exempel att jag hoppades det fanns någon läkare på plats, eller att jag inte hunnit få barn.
Det var det äckligaste jag vart med om i hela mitt liv.
Och jag kan inte riktigt förklara det men jag kan säga att det var den värsta hjärtklappning jag haft.
Och jag känder hur det fattades massor med blod i huvudet, svimning alltså.
Men, dog gjorde jag ju inte. Jag står ju här.
Om än lite skakis och fortfarande med låg puls. 41 närmare bestämt.
Jo, jag har införskaffat pulsmätare.
Det förstår ni väl att en hypokondriker som jag pulsmäter och googlar direkt.
Min lunchpartner tröck i mig socker vid svimningstillståndet, och det hjälpte nog en hel del.
Så det tackar vi för.
Det vi inte tackar för är en eftermiddag helt ensam på jobbet.
Som tur är har kundflödet varit konstant.
Ifall jag skulle svimma av.
Ni vet en sån där när man tänkter "This is it, nu händer det på riktigt. Nu dör jag".
Det varade kanske i 30 sekunder man jag hann ändå tänka massor.
Som till exempel att jag hoppades det fanns någon läkare på plats, eller att jag inte hunnit få barn.
Det var det äckligaste jag vart med om i hela mitt liv.
Och jag kan inte riktigt förklara det men jag kan säga att det var den värsta hjärtklappning jag haft.
Och jag känder hur det fattades massor med blod i huvudet, svimning alltså.
Men, dog gjorde jag ju inte. Jag står ju här.
Om än lite skakis och fortfarande med låg puls. 41 närmare bestämt.
Jo, jag har införskaffat pulsmätare.
Det förstår ni väl att en hypokondriker som jag pulsmäter och googlar direkt.
Min lunchpartner tröck i mig socker vid svimningstillståndet, och det hjälpte nog en hel del.
Så det tackar vi för.
Det vi inte tackar för är en eftermiddag helt ensam på jobbet.
Som tur är har kundflödet varit konstant.
Ifall jag skulle svimma av.
En ledig dag
Har haft en ledig dag efter en intensiv vecka. Veckan avslutade jag med praktik i Stockholm. Jag fick smaka på pendlarlivet en aning. Och det är Jäkligt smidigt. Tror jag nästan blev kär i tunnelbanan. 3 minuter är ungefär vad det tar.
Det skulle jag kunna vänja mig vid. Pendlarlivet alltså.
(Och nu tycker alla pendlare att jag inte har en susning om hur det är. Det har jag förmodligen inte heller. Men jag skulle ändå kunna tänka mig att pröva.)
Idag har jag varit ledig.
Vilket har betytt att jag inte riktigt vetat vad jag ska göra.
Det har kliat i fingrarna.
Så det blev fikainbjudningar till halva släkten.
Mamma och pappa hade med sig presenter, för att de vet att jag älskar just dessa; julkulor från Åhléns.
De var hur fina som helst och jag försökte stå emot, men det gick inte mer än en timme förrän jag tvingade med mig Hagge upp på vinden och hämtade ner julgranen.
Så nu står den här, och känns kanske lite väl tidig.
Men det kan jag leva med.
Nu till presenterna som fick bägarn att rinna över:
Efter fika och julgran blev det middag hemma hos Martin & Bella. De tre muskötererna (Dvs Hagge och hans två bröder), Bella, Nova och jag.
Det var mycket mys, släng- och godnattpussar. Främst från Nova då.
Julskyltning
Julskyltningen är i full gång. Det betyder i stort sätt att undertecknad:
Pekar med hela handen i butiken
Gör allt det roliga pyntet själv
Försöker vara innovativ och ta fram nya former på paket
Inte låter någon annan slå in ett enda paket
Försöker få någon av kollegorna att se till att granjäveln inte ramlar över barn som förra året
Klär in allt hon hittar i silverglitter
Tvingar Melek att lyssna på julmusik
Tvingar Melek att lyssna på när undertecknad sjunger till julmusiken
Väntar på att 90 % av julskyltningen ska komma (som egentligen skulle vara här igår)
Snackar julskyltning med personalen på Gallerix tills det sprutar ur öronen
Försöker övertala chefen att köpa in ett berg av pepparkakor till de små barnen (Han vägrar fortfarande)
Väntar lite till på 90 % av julskyltningen
Klär i ren tristess in alla produkter i julsnöre
Resultat hitills:
Pekar med hela handen i butiken
Gör allt det roliga pyntet själv
Försöker vara innovativ och ta fram nya former på paket
Inte låter någon annan slå in ett enda paket
Försöker få någon av kollegorna att se till att granjäveln inte ramlar över barn som förra året
Klär in allt hon hittar i silverglitter
Tvingar Melek att lyssna på julmusik
Tvingar Melek att lyssna på när undertecknad sjunger till julmusiken
Väntar på att 90 % av julskyltningen ska komma (som egentligen skulle vara här igår)
Snackar julskyltning med personalen på Gallerix tills det sprutar ur öronen
Försöker övertala chefen att köpa in ett berg av pepparkakor till de små barnen (Han vägrar fortfarande)
Väntar lite till på 90 % av julskyltningen
Klär i ren tristess in alla produkter i julsnöre
Resultat hitills:
En eftermiddag på Hälsomässan
Aloe vera, blodbuss, naprapater, aloe vera, ekologiskt, och lite mer aloe vera. Det var givande och massor med folk. Efter ett par timmar var jag helt slut. Men kände mig ändå nöjd!
Jag kan likaväl fortsätta.
Sådär - Måndag igen. Ny energi. Ny kurs. Ny text för minplanet.se och andra spännande uppdrag.
Blev en lång lunch med The Lou och Anna, så har fått mitt mod tillbaka. Ni vet, livslusten och sånt där annat kul.
Dom är fina dom.
Visst skulle jag kunna lägga mig under täcket en månad, men världen kommer fortsätta utan mig. Så jag kan likaväl fortsätta. Och må bra. Och vara glad.
Imorgon ska jag jaga läkare igen.
Hatar telefontider.
Till mormor och morfar
För ovanlighetens skull
I lördags var vi i Sandviken. Hos mina nära släktingar. För ovanlighetens skull, knappast för dem men för mig, slog vi till och tittade på lite sport. Och inte vilken sport som helst, utan en otroligt manlig sådan.
Nämligen Ishockey. Live.
Jag hade satsat pengar och var helt inne i det.
På 20 sekunder förlorade jag min vinst. När det var 20 sekunder kvar av hela matchen så sprack det.
Innan det, då hade jag det!
Men det är ett tryck på live-hockey. En riktig puls.
Och det vägde till och med upp förlusten.
Tapaskväll på Krongatan
En helt vanlig onsdag slog vi på stort med både Singstar, Tapas, x antal kannor Sangria och utgång. Nio tjejer, nio rätter. Ett antal skrattanfall, spel och allmänt tjatter. Precis som det ska vara!
Soffbordet fick agera buffébord
Ett lakan fick agera stor duk. Man tager vad man haver.
Dock hade en skata en annan åsikt om hur min kväll skulle sluta. Fast jag var glad ändå. Efter The Lou hade räddat situationen! Och efter jag hade tvingat Richard att ta ett kort på skapelsen.
Vilken dag är det?
Måndag? Tisdag? Fredag? Jag har ingen koll längre. Tänkte precis skriva att jag sitter här en fredagskväll och pluggar. Men det var ju lite galet. Det är tisdag, jag pluggar, försöker hitta inspiration, läser bloggar, gråter en skvätt, äter yoghurt och funderar.
Mest av allt tänker jag tillbaka lite, och undrar om jag varit självisk. Fast jag inte vetat om det.
Kanske borde jag inte blivit så ledsen utan förstått att det var mer som en process.
Kanske var jag självisk som tyckte jag var den som mådde dåligt.
Jag funderar på det ibland.
Men det är nog mest för att försöka hitta en anledning.
Så att det inte ska kännas så jobbigt.
Nu är jag så mentalt trött, det har varit ett par mycket intensiva veckor.
Helst skulle jag vilja köra på Mys metod. Och lägga mig på golvet och sprattla och skrika.
Imorgon kväll kan gå precis hur som helst.
Attackerad.
Igår var det upp till bevis. Efter ett par veckors vila var det dags att anta en riktig utmaning.
Ett pass på attacken.
Det var dags att se hur många delar kondition Turkiet-resan hade ätit upp.
Så jag samlades med 89 andra motionärer i en halvtaskig lokal, med en luftkonditionering bestående av 6 vanliga golvfläktar och en öppen branddörr.
Det kändes tungt, men i takt med Lady Gaga kom även adrenalinet.
När det efter 60 intensiva minuter var dags för styrka och stretch kände jag mig ungefär som stålmannen.
Jag tänkte "I still got it".
Det var innan illamåendet kom.
Men jag klarade det även igår, om något andfådd, svettig och kall. Jo, till slut så blir man kall t.om. i en bastu. När man har tömt energiförrådet till max.
Efter en cykeltur hem och en sojayoghurt var jag färdig att stupa.
Vilket jag också gjorde, i sängen.
Maskerad
Kvällen började bra. Min blåa strut hade fullt stånd ända tills vi kom ner till taxin. Sedan förvandlades den sakta en säkert till något tunnare och slakare, och man kunde mest tro att jag gick runt med en kondom på huvudet, tills den till slut var rätt obefintlig.
Vart den tycks befinns sig nu är högst oklart.
Efter att ha segrat lagtävlingen och röstat fram Mads till Seger kände vi oss kolossalt nöjda. Bättre blev det, efter en trasig stol, lite borttorkning av sangria och deeptalk vid utebrasan, försökte jag pricka in en taxi. Missade ett par, men till slut lyckades jag ta mig ner till stan.
Idag möttes jag av en sliten Mackan. Som helst sitter på golvet bakom disken och känner avsmak för Martini och öl. En annan mår ändå helt okej. Trots att den gula färgen verkar vara vattenfast och undertecknad ser mer ut att ha använt alldeles för mycket brun utan sol, än hon ser ut att ha varit Marge på en maskerad...
Vart den tycks befinns sig nu är högst oklart.
Efter att ha segrat lagtävlingen och röstat fram Mads till Seger kände vi oss kolossalt nöjda. Bättre blev det, efter en trasig stol, lite borttorkning av sangria och deeptalk vid utebrasan, försökte jag pricka in en taxi. Missade ett par, men till slut lyckades jag ta mig ner till stan.
Idag möttes jag av en sliten Mackan. Som helst sitter på golvet bakom disken och känner avsmak för Martini och öl. En annan mår ändå helt okej. Trots att den gula färgen verkar vara vattenfast och undertecknad ser mer ut att ha använt alldeles för mycket brun utan sol, än hon ser ut att ha varit Marge på en maskerad...
Bild stulen från kondans.blogg.se
