Hög på bedövning eller livet?
Idag blev ramlade det in fler intervjuer för sommarjobb och praktik. Först blev jag lite ledsen, och hade ångest för att jag redan hoppat på tåget i sommar.
Men efter vi pratat en stund sa hon att jag absolut skulle söka nästa år igen, då skulle jag få komma.
Och då hade jag ju gått ut skolan också, vilket de tyckte var perfekt.
Det känns skönt att veta att man ändå är attraktiv på arbetsmarknaden, och inte har tappat stinget så att säga.
Imorse när jag vaknade efter en natt med smärta så kunde jag knappt öppna munnen.
Och när jag väl fick upp den möttes jag av en vägg av kött.
Jag är alltså rätt svullen idag. Och får nöja mig med näring genom sugrör.
Mitt tal är inte heller rent korrekt, det låter nog mest som om jag mumlar.
Igår när Nova ringde till mig sa hon "Milia gråter, ledsen". Lilla hjärtat!
Förmodligen låter jag rätt nedstämd på grund av svullnaden. Men oh, så glad jag är.
Det är faktiskt Lite synd om mig
Sådär. Då var man en visdomstand och en bit käkben fattigare. Det var en upplevelse.
En grön operationsduk över hela min överkropp, förstoringsglas på glasögon och såklart en pannlampa.
Ett tag trodde jag att jag var med i greys anatomy.
X antal bedövningssprutor senare kände jag mig faktiskt rätt lugn.
Ända fram till när det sågades i käkbenet.
De hade inte bedövat tillräckligt och jag var inte långt ifrån att kicka ner hela operationsbrickan.
Till slut kom tandjäveln och benbitarna ut.
Sex stygn senare, som självklart inkluderade ett par slint in i kinden mitt emot, så fick jag äntligen gå hem. Med en tuss desinfektion nedkörd mellan stygnen.
Det sved skönt.
Frågar ni mig om detta var värt de x antal tusen fakturan kommer landa på, och om jag ser fram emot när jag ska ta ut nästa så vet ni nog vad jag svarar.
Och med det här inlägget vill jag inget annat än att ha sympati, förstås.
Tyck synd om mig!
Dagen D
Idag var det äntligen dags. Nu ska den bort.
Den där som ligger i mitt käkben och trycker åt alla håll och kanter.
Jag är fruktansvärt nervös för bedövningen.
Resten stör mig inte så mycket.
Och så är jag lite nervös för hur jag kommer att se ut efteråt. Imorgon osv.
Jag har ju inte förvarnat lärare eller så, vilket jag borde, eftersom det är redovisningen imorgon.
Hur som helst.
Önska mig lycka till.
Förtydliganden
Ofta skriver jag med ironi. Det är alltså inte så att allt jag skriver är mina åsikter skrivna i sten.
Tyvärr har en del svårt att utläsa ironi. Förmodligen för att de inte känner mig.
Så nu vet ni det. Det var Ironi.
Vilken vecka, vilken dag
Det har varit en kort, men händelserik vecka.
Mycket mys med Nova, mycket balkonghäng.
Ett läkarbesök där mina Gillströms-gener börjar visa sig. Astma och allergi har tydligen nått även mig på gamla dagar. Men inget jag lider väsentligt av. Och så fattade jag verkligen tycke för farbror doktor.
Nu väntar vi bara på blodprovssvar.
Igår fick jag en ny dörr, den är så fin och killarna är så duktiga!
Skolan snurrar på som vanligt.
Och idag, idag är en speciell dag. Inte bara för att jag ska på intervju på Swecon, utan också för att den är en sån här dag som sticker lite extra i hjärtat.
Så nu, nu blir det att köpa blommor och bege mig.
Sen är det dags för intervju och grupparbete.
Håll tummarna, och uppskatta allt lite extra idag.
För det ska jag göra!
Bitter
Ibland behöver det vända. Men det kan bli försent också.
Idag ringde de från en marknadsavdelning för sommarjobb, lite för sent.
Jag har också fått mail om intervjuer till praktiken.
Så det känns mycket bättre nu än för ett par veckor sedan.
Men jag känner mig ändå lite bitter.
Det har förmodligen med CSN att göra.
Jag har nämligen inte fått ett slutbesked än.
Tror jag ska ta och städa av mig det.
Om jag orkar.
Ikväll blir det attack.
Paris
Det här med allergier
Senaste veckan har jag blivit varse att jag inte är odödlig.
Någon typ av allergi har försökt nocka mig två gånger. Det som är lite jobbigt är att jag inte vet vad det är.
Men halsen kliar så jag vill köra ner en gaffel.
Ungefär.
Och svullnar. Och jävlas.
Det som är jobbigt är att det inte riktigt går att undvika.
När jag inte har en aning om vad det är.
Idag tycker jag det är extra jobbigt. Eftersom jag står på jobbet ensam.
Så jag drog upp gallret extra tidigt, ifall jag behövde ha in hjälp.
Och maxade i mig mina mediciner. Sedan stoppade jag paniken i bakfickan och andades ut skiten.
Min högra näsborre är för tillfället obefintlig.
Jag är rödfläckig, harklar och hostar.
Undrar hur många som vill handla av mig idag?
Vårkänslor
Jag är glad nu.
Jag har fått ett sommarjobb som jag längtar till.
Det är ett projekt, en undersökning, på trafikverket där jag ska undersöka vad trafikanterna tycker om rastplatserna i Södermanland. Sedan sammanställa detta i en rapport och komma med förbättringsförslag.
Och agera informatör för Trafikverket ute på plats.
Jag hade inte sökt det.
Han hittade mig ändå. Och det känns ju såklart ännu bättre.
Jag är också glad för att jag fått ett fint arbetsbetyg från en av mina högsta chefer.
Han skriver att jag varit mycket uppskattad person inom företaget där jag haft stor kunskap att bygga relationer både internt och externt. Och att jag med min positiva attityd hjälpt till att skapa god stämning hos personal, butiker och kunder.
Det var ett rätt långt brev och jag blev nästan tårögd.
Jag är också glad för vi hade en riktig mysdag med Nova igår, och hon har insett hur snacket går hos sin farbror. "Anders, du snackar så mycket skit" sa den lilla söta tvååringen igår.
Det var det roligaste jag hört.
Kanske är det så att när man har dåligt med pengar så uppskattar man minsta lilla.
Och så blir man lycklig istället.
Att jag lärt mig hushålla och laga mat på det som finns kvar i skafferiet gör mig nämligen också lycklig.
Eller så är det bara för att det är vår.
Något som är lite jobbigt, om man ens för säga så, är att det är 10 veckors sommarjobb.
Vilket betyder inte så mycket Vallen- och kvalitetstid för mig.
Fast, han sa på intervjun att det är okej att ta ledigt en vecka. Om det är okej för ens partner.
Så håll tummarna för att jag för en partner i Värdsklass.
Ångmaskin någon?
Pengatrubbel.
Ja, ni vänner. Jag har nog aldrig haft såna pengaproblem förut. Allt på en gång.
Att CSN nu strypt mina bidrag ger mig en inkomst på cirka fem tusen.
Och denna månad har vi för bara TV och mat en kostnad på 8 laxingar.
8!! Sen är det ju hyra, el och sånt där annat kul.
Och såklart som toppen på moset en CSN-skuld och tandräkning.
Hagge tycker jag kan skjuta upp tänderna ett par månader.
Men nu har jag fått blåsor och svullnat. För att inte tala om att det gör ont i käften.
Mamma sa att tandfen kanske hade letat efter mig.
Det känns ju lite fel ändå, att jag inte ska klara mig själv. Det är det som är jobbigt.
Men jag antar att det är såhär utan delad ekonomi och som student.
Dags att jag lär mig den läxan också.
Sportpaketen på för många hundralappar vet jag ju vem som kommer att få betala.
Delad ekonomi eller ej.
Tur att jag har sån fin familj som ställer upp!
Och att jag fick iallafall en intervju i nästa vecka. Håll tummarna!!
Avund
Idag har jag suttit på balkongen mestadels. Och läst. Om Samhällsinformation. Givande? Nej.
Och så har jag fortsatt med att grubbla över sommaren. Allt löser sig alltid. Men ändå.
Jag är också avundsjuk på min vän My, som har fått ett drömjobb i sommar.
På en personaltidning, på en arbetsplats med gratis träning och HAVSUTSIKT. Ni förstår min avund.
Men, är det någon som är värd det så är det just hon.
Grattis My, igen! Och FIXA IN MIG!!! Haha.
Alla dagar kan inte vara bra
Jag är arg. Arg på mig själv för att jag varit så bekväm, lat. Både med CSN och med sommarjobbsansökningar. Jag har sökt en del, men långt ifrån mycket har jag precis insett. Jag har även insett att jag varit för feg att söka vissa jobb jag borde ha sökt.
Och att jag förmodligen kört på ett felaktigt personligt brev till många av arbetsgivarna.
Så därför är jag arg. För att jag varit för lat för att inte tittat igenom, utan bara skickat iväg.
Idag har alltså inte vart den bästa dagen.
Omvärlden har roat sig med att spotta lite extra på mig.
Genom att saker går sönder, tappas, chockfakturor dimper ner, det är kallt, linserna skaver och jag är bara trött.
Känner lite som om jag håller på att bli deprimerad.
April och Maj kommer inte bli bra för min del. Tandoperationer, ekonomiska kriser, stress för 2 skolarbeten, jobb, födelsedagar jag inte kommer ha råd att köpa presenter till, oro för att ingen ska höra av sig om sommarjobb.
Idag är det skit.
Så därför ska jag kila ner och träna sen, för att få utlopp för lite aggressioner och förmodligen känna mig lite bättre.
Södermaland runt
Efter ett besök på Kullberska sjukhuset och en nyopererad farmor skulle vi ta oss hemåt.
Men någonstans mellan Katrineholm och Eskilstuna gick det fel.
Helt plötsligt var vi i Flen.
Trots att Malin hävdade bestämt att hon kände igen sig mitt mellan tallskogarna.
Efter Flen var vi hipp som happ i Malmköping och kände äntligen att vi var på väg hem.
Attacken missades, men jag fick uppleva att handla på ett systembolag i en källare som inte blivit rörd sen den var byggt, förmodligen -63.
En dagskändis
Igår ringde journalist efter journalist. En fotograf från den lokala dagstidningen svängde förbi jobbet och bad mig posera. Motvilligt ställde jag upp tio minuter innan slutet på arbetsdagen, utan en hårborste eller lite smink så långt ögat nådde.
Därför sitter jag idag och studerar i solen på balkongen, för att förhoppningsvis inte se genomskinlig ut längre.
Inne i lägenheten har jag flera vaser med plockblommor, kanske är det såhär att vara kändis?
Få ångest för bilderna i tidningen, bli nedringd av journalister och ha lägenheten full av blommor och grattis-kort?
Tur att jag inte är mer än en dagskändis då! Fast blommorna kan ju få fortsätta att komma...
Renovering del 2
Sådär, ett steg till avklarat: Griffelfärg!
Min senaste skapelse
Kyckling med fetaost, bacon och pesto. Tillsammans med äppel- och grapefruktsallad.
Ekologiskt, givetvis.
Prisa skatteåterbäringen
Förra året hoppade jag upp och ner när deklarationen landade i brevlådan. Ända tills jag insåg att det i det finstilta stod "att betala tillbaka". I år räknade jag med en skattesmäll igen, eftersom mitt år sätt likadant ut. I princip.
Nu när jag skaffat e-leg, så loggade jag in och deklarerade direkt på skatteverket.se.
Och det verkar som att jag får tillbaka lite grann.
Med lite så menar jag ändå så pass mycket att det exakt täcker mina tandoperationer.
Så nu mina vänner kan de få operera bort dem hur mycket de vill.
Och jag slipper käkbensinfektioner!
Kaosteori
Enligt forskare Sven Hamrefors kan inte förändringar ske utan en liten gnutta kaos. Är det ordning överallt är allt förutsägbart och ingen förändring kan slå igenom.
Det är det jag har grundat allt mitt kaos på, konstaterar jag nu. Allt kaos som har varit hemma hos oss har haft som huvudsyfte att förändra.
Och kolla in förändringen kaoset skapade.
Bilderna gör inte riktigt rättvisa till förändringen. Och fortfarande saknas lister, ny ytterdörr, griffelfärg och en hatthylla. Men kaoset jobbar på det.
Fynd
Nu när garderoberna är på plats inser jag att jag faktiskt måste rensa ur. 2 par skor ligger därför ute för försälning.
Mina vapendragare som bara använts 1 gång vardera.
Köp dom på tradera, 150 kronor för bägge paren! Länken hittar ni ovan!