En dagskändis
Igår ringde journalist efter journalist. En fotograf från den lokala dagstidningen svängde förbi jobbet och bad mig posera. Motvilligt ställde jag upp tio minuter innan slutet på arbetsdagen, utan en hårborste eller lite smink så långt ögat nådde.
Därför sitter jag idag och studerar i solen på balkongen, för att förhoppningsvis inte se genomskinlig ut längre.
Inne i lägenheten har jag flera vaser med plockblommor, kanske är det såhär att vara kändis?
Få ångest för bilderna i tidningen, bli nedringd av journalister och ha lägenheten full av blommor och grattis-kort?
Tur att jag inte är mer än en dagskändis då! Fast blommorna kan ju få fortsätta att komma...
Kommentarer
Trackback
