EmiliaAnnaViola

Middag hos professorn - smaksensation. Maten var, som förväntat, så himla god. Det fanns inte lite heller. Jag är fortfarande mätt. Det blev ett antal glas vin och gåshud när Anna och Ellen sjöng Luciasånger för oss ute på gården. Haha, jag är helt imponerad fortfarande. Tjejen kan liksom dansa, skriva och sjunga!! Här snackar vi konstnär.

Harrys väntade och ett par minttu i baren. Runt halv 2 kände jag mig lite väl trött och vandrade hemåt. Halvvägs hem möter jag ett gäng killar. Utan att jag reagerar kommer tre andra springandes och skallar ner en av de andra. Där står jag, en liten människa med ljus röst och funderar på varför de inte reagerar när jag försöker stoppa dom. Det slutade bra iallafall.

Mackan kom och hämtade mig imorse och nu är han och köper feta frullen. Kan man ha en bättre kollega? Och vän? Icke. Daniel ringde när jag gick utanför dörren och berättade sin historia om helgen. Herregud, den mannen är med om äventyr. Fast den här gången håller jag med om att det var rätt orättvist och oskyldigt!

Som vanligt var det underbart härligt med tjejerna. Har träningsvärk i magen för jag skrattade så jag grät igår. Och för allt dansade. Och jag har skrubbat bort lukten från tröjan.
Ni vet, anktröjan.




Foto från: orrestrandberg.blogg.se