Tankvärt
"Jag har inget emot att vara obehaglig" sa Hedvig Andersson när hon gästade oss i skolan. Just den meningen gjorde intryck på mig. Och visst är det så att man måste sticka ut för att blir ihågkommen. För att skapa ett namn. Jag skulle kunna skriva en bok om en flicka som leker i en skog. Men vart skulle det ta mig? Ingenstans. Man måste vara udda.
Likasom personer i allmänhet. Jag kommer nog alltid att komma ihåg artikeln i Aftonbladet där en kvinna ber social styrelsen om dödshjälp. Det hör inte till det vanliga, det sticker ut. Och det sätter sig i minnet. Det sticker i mitt samvete när jag läser hennes brev och jag blir rörd, berörd.
Samma med tjejen som konstfack som fejkade ett självmord som konstprojekt. Henne kommer man också alltid komma ihåg. Vem vill bli inlagd på psyk som konst? Minst sagt udda. Speciellt.
Likasom personer i allmänhet. Jag kommer nog alltid att komma ihåg artikeln i Aftonbladet där en kvinna ber social styrelsen om dödshjälp. Det hör inte till det vanliga, det sticker ut. Och det sätter sig i minnet. Det sticker i mitt samvete när jag läser hennes brev och jag blir rörd, berörd.
Samma med tjejen som konstfack som fejkade ett självmord som konstprojekt. Henne kommer man också alltid komma ihåg. Vem vill bli inlagd på psyk som konst? Minst sagt udda. Speciellt.
Kommentarer
Trackback
