Bilar
Mycket bilåkande den här helgen, vi åkte upp till vallen i torsdags, hej 34 mil! Men det gick bra, iallafall för mig som inte behövde köra en meter. Vi stannade i Sandviken och hämtade upp Adde, min förövrigt kloka kusin som ska boka tid för teoriprov idag!! =) Sedan fortsatte vi uppåt, runt elva halv tolv tror jag kom vi upp, till -24 grader. Det var väl sådär lagom varmt när vi skulle gå och lägga oss eftersom stugan har ett golv som inte är isolerat.
Men jag låg höst upp i våningssängen och där var det varmt och gosigt, dom andra huttrade järnet hela natten däremot.
Dagen efter var det dags för premiären i backen på sju år, det var lite nervöst där när man klev av liften och skulle slingra sig neråt i backen. En annan har ju höjdskräck så det darrade rätt rejält i benen i början. Men det släppte, och till slut åkte jag t.om. ändå uppifrån Toppen!! En eller två gånger åkte jag och Malin med resten av la gang, annars var vi själva. Det gick bäst så, så slapp dom andra vänta på oss hela tiden haha.
Mina pjäxor satt väl lite väl hårt, med tanke på att resultatet dagen efter: två vader med blåmärken, så jag hoppade åkandet dagen efter. Istället hjälpte jag mamma med maten, och sen satt vi framför brasan och åt. Morfar drog både ett och två glas vin och började berätta om sin ungdom. Han hade träffat någon barndomskompis i Sthlm som han hade gått ut med, sen hade dom slagit med en protesarm för att hans kompis var tydligen Hallik.. haha, herregud.
Vi fick åka hem lite tidigare än beräknat eftersom att det var strömavbrott i hela området vilket ledde till att elementen inte fungerade, vilket ledde till att vattenledningarna frös. Så när vi vaknade i söndags morse fanns varken värme eller vatten. Inte sådär jätte kul när man är morgonkissnödig, och kaffesugen. Sur som en citron stod jag ut ända till Hudiksvall där morfar bjöd alla på frukost. Han är riktigt gullig han.
Idag har det också vart en hel del bilåkande, har nämligen varit uppe i Stockholm på intervju, jag blir galen på traffiken, och självklart glömde jag mina brillor hemma. Så när GPS:n visade "ingen signal "fick jag krupp. Jag kan ju inte läsa skyltarna, jag ser dom inte. Och tempot är på max. Som tur var hade jag mina extra ögon med mig, Michas le signreader. Det var lite hektiskt där ett tag, hamnade på ett eller annat sätt i fel fil,motsatt. Så där ser man liksom en buss komma. Vad hade man för val, jo att köra mot rött för att komma in i rätt fil, och vad står där bakom hörnet, en Civilpolis med ett litet blåljus på taket. Men han var för busy med Tidningsbudet AB så jag klarade mig!!! När vi väl fick igång GPS:n ville den åka in mot Stockholm istället för utifrån, så det blev ett par extra varv i en rondell innan vi kom på rätt väg.
Problemet är att jag hetsar bilen så mycket när jag kör fel, går ifrån sexan till tvåan direkt, så motorn bara skrek.
Jag tror att den är ganska så ledsen.
Så imorgon blir det bara fossingarna som får jobba!
Men jag låg höst upp i våningssängen och där var det varmt och gosigt, dom andra huttrade järnet hela natten däremot.
Dagen efter var det dags för premiären i backen på sju år, det var lite nervöst där när man klev av liften och skulle slingra sig neråt i backen. En annan har ju höjdskräck så det darrade rätt rejält i benen i början. Men det släppte, och till slut åkte jag t.om. ändå uppifrån Toppen!! En eller två gånger åkte jag och Malin med resten av la gang, annars var vi själva. Det gick bäst så, så slapp dom andra vänta på oss hela tiden haha.
Mina pjäxor satt väl lite väl hårt, med tanke på att resultatet dagen efter: två vader med blåmärken, så jag hoppade åkandet dagen efter. Istället hjälpte jag mamma med maten, och sen satt vi framför brasan och åt. Morfar drog både ett och två glas vin och började berätta om sin ungdom. Han hade träffat någon barndomskompis i Sthlm som han hade gått ut med, sen hade dom slagit med en protesarm för att hans kompis var tydligen Hallik.. haha, herregud.
Vi fick åka hem lite tidigare än beräknat eftersom att det var strömavbrott i hela området vilket ledde till att elementen inte fungerade, vilket ledde till att vattenledningarna frös. Så när vi vaknade i söndags morse fanns varken värme eller vatten. Inte sådär jätte kul när man är morgonkissnödig, och kaffesugen. Sur som en citron stod jag ut ända till Hudiksvall där morfar bjöd alla på frukost. Han är riktigt gullig han.
Idag har det också vart en hel del bilåkande, har nämligen varit uppe i Stockholm på intervju, jag blir galen på traffiken, och självklart glömde jag mina brillor hemma. Så när GPS:n visade "ingen signal "fick jag krupp. Jag kan ju inte läsa skyltarna, jag ser dom inte. Och tempot är på max. Som tur var hade jag mina extra ögon med mig, Michas le signreader. Det var lite hektiskt där ett tag, hamnade på ett eller annat sätt i fel fil,motsatt. Så där ser man liksom en buss komma. Vad hade man för val, jo att köra mot rött för att komma in i rätt fil, och vad står där bakom hörnet, en Civilpolis med ett litet blåljus på taket. Men han var för busy med Tidningsbudet AB så jag klarade mig!!! När vi väl fick igång GPS:n ville den åka in mot Stockholm istället för utifrån, så det blev ett par extra varv i en rondell innan vi kom på rätt väg.
Problemet är att jag hetsar bilen så mycket när jag kör fel, går ifrån sexan till tvåan direkt, så motorn bara skrek.
Jag tror att den är ganska så ledsen.
Så imorgon blir det bara fossingarna som får jobba!
Kommentarer
Trackback
